Bowling
Ååh världen underbaraste kväll. Har bowlat i två timmar med världens bästa gäng :) Skitroligt var det. Bra banor också i nya arenahallen, det gillas! Det måste göras om tycker jag. Nu borde man väl packa eller nå för imorgon bär det av mot Stockholm för att gå på konsert. Totally awesome. :)
Went straight into the trap
Kul att jag hade skrivit ett långt blogginlägg och så fuckar internet så att jag var tvungen att stänga ner allt. :(
How come?
Jaha då var man där igen, tidpunkten i livet då man bestämde sig för att skaffa sig en blogg. Igen. Been there, done that! Men jag gillar det, tycker det var himla roligt och givande att läsa i min gamla blogg, saker som jag skrivit. Att få se tillbaka på hur man mådde, vad man gjorde om dagarna och hur allt gick. Spännande. Kan inte påstå att jag har bloggen för andras skull utan snarare tvärtom. Det kan vara skönt att ha ett ställe där man kan skriva av sig på. Måste säga att det är på både gott och ont. Kan hända att man råkar skriva saker som andra inte borde läsa men samtidigt är det kul att få dela med sig av livets händelser med andra. Få uttrycka sina känslor i ord. Kommentarer är bara ett plus i det hela och roligt att läsa, få lite respons på det man skriver. :)
Idag hade jag förövrigt en väldigt sjuk dag, eller den började som vanligt.
Klockan ringer kvart i nio på morgonen och jag pallrar mig upp ur sängen, sakta men säkert och sätter på mig mysiga skjortan och tofflorna. Sätter igång datorn, sminkar mig, sitter en stund vid datorn och kollar läget, går ner och fixar håret, äter frukost framför datorn, borstar tänderna, smörjer tatuering och sedan klär jag på mig arbetskläderna. Tar sedan cykeln och beger mig till jobbet i full fart. För fort det går det när jag cyklar! Swooosch!
Nåja till händelsens punkt. Det finns en man på jobbet som ofta pratar med mig, bjuder mig gärna på bullar och vinkar glatt när han åker förbi mig i trucken. Han har varit okej. Han är trots allt bara lite pratsjuk. Dock tog mitt intryck av honom en stor vändning idag och jag vet inte om jag ska skratta eller vara förtvivlad. Var inne på min sista timme av dagen och där står jag och städar pausrutan som alltid. Han sitter där med två gubbar och babblar om allt mellan himmel och jord men just nu var telefonen i fokus. Han sa glatt "Du My, kolla här!" - så jag kollade upp och ser att mobilen är framme, redo att ta kort. Jag kläcker ur mig "neeej, sluta!" och skrattar lite fundersamt. Efter ytterligare några minuter så säger han "Men My kan jag inte få ta kort på dig och ha som bakgrundsbild?". Liksom what the fuck? Tanken bakom det hela var nog ett skämt, att det skulle vara roligt men allvaret i hans röst var det som skrämde skiten ur mig. Haha jag menar, hur sjutton ska man tolka det? Jag tar det som ett skämt men jag håller mig nog lite på avstånd i fortsättningen. Han är trots allt trevlig och jag tror inget ont om honom men anyway, konstig situation.
Kvällen spenderades i stallet i några timmar för att sedan komma hem och ta en varm och skön dusch. Fanns inte en enda kroppsdel på mig som var varm. Satte mig sedan med gitarren och spelade lite. Det är riktigt klurigt det där med att lära sig spela gitarr för det krävs verkligen en ängels tålamod. Men jag sitter där - gör om, gör rätt. Det enda som gäller är att öva öva öva! :)
Idag hade jag förövrigt en väldigt sjuk dag, eller den började som vanligt.
Klockan ringer kvart i nio på morgonen och jag pallrar mig upp ur sängen, sakta men säkert och sätter på mig mysiga skjortan och tofflorna. Sätter igång datorn, sminkar mig, sitter en stund vid datorn och kollar läget, går ner och fixar håret, äter frukost framför datorn, borstar tänderna, smörjer tatuering och sedan klär jag på mig arbetskläderna. Tar sedan cykeln och beger mig till jobbet i full fart. För fort det går det när jag cyklar! Swooosch!
Nåja till händelsens punkt. Det finns en man på jobbet som ofta pratar med mig, bjuder mig gärna på bullar och vinkar glatt när han åker förbi mig i trucken. Han har varit okej. Han är trots allt bara lite pratsjuk. Dock tog mitt intryck av honom en stor vändning idag och jag vet inte om jag ska skratta eller vara förtvivlad. Var inne på min sista timme av dagen och där står jag och städar pausrutan som alltid. Han sitter där med två gubbar och babblar om allt mellan himmel och jord men just nu var telefonen i fokus. Han sa glatt "Du My, kolla här!" - så jag kollade upp och ser att mobilen är framme, redo att ta kort. Jag kläcker ur mig "neeej, sluta!" och skrattar lite fundersamt. Efter ytterligare några minuter så säger han "Men My kan jag inte få ta kort på dig och ha som bakgrundsbild?". Liksom what the fuck? Tanken bakom det hela var nog ett skämt, att det skulle vara roligt men allvaret i hans röst var det som skrämde skiten ur mig. Haha jag menar, hur sjutton ska man tolka det? Jag tar det som ett skämt men jag håller mig nog lite på avstånd i fortsättningen. Han är trots allt trevlig och jag tror inget ont om honom men anyway, konstig situation.
Kvällen spenderades i stallet i några timmar för att sedan komma hem och ta en varm och skön dusch. Fanns inte en enda kroppsdel på mig som var varm. Satte mig sedan med gitarren och spelade lite. Det är riktigt klurigt det där med att lära sig spela gitarr för det krävs verkligen en ängels tålamod. Men jag sitter där - gör om, gör rätt. Det enda som gäller är att öva öva öva! :)
